|
Poststationen i Rotebro
Bo Dahlner
Sedan Postverket organiserades av Axel Oxenstierna år 1636 har det gått en postlinje genom Sollentuna till Uppsala och längre norrut. Rotebro gästgivargård var den första anhalten för diligensen där man bytte hästar och lämnade postsäckar till området. År 1866 ersattes postdiligenstrafiken när man började leverera posten med tåg via den nyanlagda norra stambanan.
Rotebro gästgivaregård var ett viktigt centrum för postföringen till Rotebro med omnejd. Första hästbytet från Stockholm skedde i Rotebro. Samtidigt avlämnades postsäckar vid gästgivargården som under många år varit centralpunkten för ortens post och diligensbefordran.
Gästgivargården på 1800-talet
Den 20 september 1866 invigdes Rotebro järnvägsstation och det var en av stationerna på norra stambanan mellan Stockholm och Uppsala. De övriga stationerna som öppnades denna dag var stationerna i Järfva (Ulriksdal), Wäsby (Upplands Väsby), Rosersberg, Märsta, Knifsta och Bergsbrunna. Samtidigt som järnvägsstationerna öppnades invigdes poststationerna vid respektive järnvägsstation. Postföringen med diligens upphörde i samband med denna omläggning. Nu skulle all post transporteras med tågen i en postiljonkupé från Stockholm. Poststationen i Rotebro, som sorterade under Stockholm, fick stationsmästaren Carl Julius Wahlqvist som föreståndare. Han hade därmed två löner vilket inte var så ovanligt vid den här tiden.
Samtliga poststationer på sträckan Stockholm – Upsala tilldelades var sin strålstämpel I Rotebro utkvitterades stämpeln den 12 september 1866. Den användes endast fram till 1868. Strålstämpeln i Rotebro användes endast drygt ett år. Strålstämplarna saknade datum och den enda texten var poststationens namn. Den nya stämpeln var en cirkelstämpel där datum angavs.
Något fotografi från järnvägsstationen har jag inte funnit. Den blev heller inte så gammal eftersom den brann ner på 1870-talet. Ett nytt stationshus byggdes och det stod klart 1876. Där fick poststationen åter plats. Var den låg i mellantiden är oklart, men det ligger nära till hands att gissa att den återinfördes i gästgivargården som inte låg så långt ifrån järnvägsstationen.
 |
| Rotebero järnvägsstation. Vykort från Sollentuna kommuns arkiv |
Poststationen låg i sidobyggnaden av järnvägsstationen. En ny lokal för posten byggdes 1908 på stationshusets norra gavel och där var postkontoret förlagt till 1922 när den tidigare väntsalen för andra klass nu blev postlokal. År 1932 tillbyggdes stationshuset på den södra gaveln och hit flyttades nu poststationen. Här stannade posten i 30 år. Rotebro poststation blev den 1 mars 1948 postexpedition och år 1962 flyttades posten från järnvägsstationen till Allévägen 6 i Gillbo. Den trånga lokalen på 38 kvadratmeter ersattes nu av en rymlig lokal på 156 kvadratmeter (ref 20). Senare flyttades posten till en lokal i Rotebro centrum. Under de följande åren fram till den 30 maj 1970 användes olika typer av cirkelstämplar med texten Rotebro. Den 1 juni 1971 fick postexpeditionen en ny benämning, nämligen Sollentuna 7 och en ny stämpel togs i bruk med denna text. Den stämpeln användes till den 16 november 2002. Jag antar att den nya stämpeln N64 infördes i Sollentuna vid detta datum.
Följande stämplar har använts i Rotebro under tiden 1870-06-01 – 2002-11-16:
Nst11, 10, 14, 58p, 58t, 59b, 59cB, 60A, B, C, D, E (660920- ).
Några olika typer av normalstämplar från Rotebro / Sollentuna 7.
|
|
 |
Nst 10 |
Nst 14 |
Nst 59c LBR |
|
|
|
Nst 59b |
Nst 60D |
Nst 60D |
 |
| Brevkort från Rotebro, avstämplat 29 juni 1925, normalstämpel 58t |
Referenser:
Något om posten vid järnvägen Stockholm – Uppsala, Erik Lindgren, Posthistorisk skriftserie 20
Facit Postal VIII, 2009
| 
